Trots förlusten mot Balkan var det ett endast lite ändrat LB07 coach Ringblom mönstrade till match mot Malmö City. Rocco inledde på topp och Jonne återgick till den speluppbyggande position han vanligtvis har, lite längre ner i banan, ungefär som andra halvleken mot Balkan. Detta eftersom Damir var sjuk för dagen. Evvel startade som mittback istället för Emir (då Evvel inte fick spela första matchen mot Balkan). Under matchens gång skulle laguppställningen dock behöva förändras ett par gånger, men då enbart på kanterna.
Undertecknad vill notera att Kirsebergs ip torde vara en av Malmös tråkigaste och fulaste, omgiven av Vattenverksvägen, en byggarbetsplats, en sporthall (okej) och ett bostadsområde (fast lyckligtvis med lite grönområde däremellan). Det är också den idrottsplats med minst parkering. Det sistnämnda kan ju bli ett problem för alla klubbar när man möter LB07, som har en trogen supporterskara. Inte minst avstängda eller skadade seniorlagsspelare, som sluter upp för att stötta det för dagen vita laget, idag anförda av duktiga, men sjuka Damir och fortfarande skadefrånvarande Wille Öberg. Två saknade kvalitetsspelare som redan i säsongens andra match visar på LB-truppens bredd, då det inte märktes ett dugg.
Ett annat fenomen som dyker upp i fotbollshjärnan är det här med konstgräs. Efter en solig aprilvecka med temperaturer på upp till och till och med över 20 grader, hade en naturgräsplan känts mer attraktiv. Inte minst för hjärnans doftminne. Ni vet den där härliga doften av gräs och sol, inklusive det där kliandet som vårens gräsmattor sätter igång, åtminstone om man ligger eller springer på dem. Allt det där som barndomens seriematcher har lagrat i hjärnan tillsammans med oset från en grill och som gör att det spritter i benen på även gamla gubbar som inte längre kan spela boll.
Ursäkta undertecknads sentimentala utläggning. Det är ju matchen jag ska referera. Kanske är det för att jag missade att anteckna matchdetaljer under den inledande kvarten och lade då märke till andra detaljer än själva spelet.
Just spelet från LB07:s sida värmde till och med mer än vårsolen. Det var hög, aggressiv och bollvinnande press, finurliga kombinationer i bredd och djup och säkert uppbyggnadsspel i backlinjen, ofta med Jonne som bollhämtande. Coach Ringblom måste ha myst inombords under hela den första halvleken. Det enda som saknades var målen, en detalj som tyvärr krävs i fotboll för att coacher ska mysa även utåt.
Lugn, de där målen skulle komma. I första halvlek dominerade LB07 nästan totalt. Chanserna stod i första hand kvicke, ettrige Alex Robért för. Han kom in efter en kvart då Fred tvingades utgå. Och som han kom in, unge Alex! Han hade tre farliga målchanser under loppet av fem-sex minuter mitt i halvleken. Två halvfrilägen från sin högerytterposition, där den första var den bästa, och en nickchans där han visade på stor styrka och spänst. Det andra halvfriläget kom efter en stark, teknisk inbrytning från Cliff på vänsterkanten, men Alex förstatouch hamnade lite för långt ifrån honom och han kom för nära målvakten. Cliff blev för övrigt utsatt för en grov kapning en stund senare, när han kom runt igen.
För mig är Alex, trots att han inte gjorde några mål, Man of The Match. Han gav inte Malmö City en lugn stund oavsett vilken kant han terroriserade. I slutet av matchen fick han byta till vänsterkanten när Ringblom tvingades förändra igen p g a skador. Även där gjorde han livet surt för Citys försvar och mittfält. Jag har nog låtit mig luras av grabbens litenhet, både tänkt och sagt att han är sparkapital om tio kg och centimeter, för det finns fantastiskt mycket boll OCH tuffhet i honom. Lagledningen berättade att Alex ska på landslagssamling härnäst, så det finns andra som lärt sig samma sak som jag.
En annan ung evighetsmaskin är Maltin, som ger Alex en god match i bollvinnande aggressivitet, oavbrutet löpande och offensiv kreativitet. Under den där målchanskavalkaden signerad Alex, stack Maltin emellan med ett farligt skott, som täcktes till hörna. På hörnan klev Evvel upp och nickade, dock utanför målramen. LB07 hade som ni förstår en mycket stark period mitt i halvleken. Kanske borde man gått till halvtidsvila med ett eller två måls ledning, sett till spelfördelning och chanser. Men den som väntar på nåt gott…
…får helt enkelt vänta till andra halvlek. Sista tio minuterna i första halvleken lyckades Malmö City dock få till ett par anfall, bl a fick Festim med en benparad/utrusning reparera ett för svårt uppspel. En ännu bättre benparad fick han göra några minuter in i andra halvlek. Viktigt att inte åka på någon kalldusch i det läget. Totaldominansen från första bedarrade betänkligt. City skapade lika många chanser som LB första kvarten, men de flesta var skott utifrån, jämfört med LB:s som kom runt på kanter och eller stack in bollar i farligare lägen. Samtidigt så ska det sägas att om det var något som inte fungerade fläckfritt för LB07 så var det längden/avvägningen på de många djupledsbollar som vi slog matchen igenom. De blev ofta för långa – konstgräs?
I matchens 63:e minut kom så äntligen det förlösande målet. Anton From var sist på en boll som i anfallets inledning också passerat hans fötter, liksom Jonnes, Maltins, Lucianos och faktiskt alla spelare i laget. Snyggt anfall! 19 passningar inom laget i ett anfall som pågick i drygt en minut innan bollen slutligen sätts i mål.
1-0 till LB07 kunde varit 3-0, men undertecknad kände ett styng av nervositet. Typiskt att dominera och sedan släppa in ett slumpmål när City jagar kvittering, tänkte jag. I 23’ fick Lukas och Rocco ett 2-mot-1-läge, där Rocco kanske skulle haft den och stängt matchen redan där. Nu fick jag istället överleva 20-25 minuters nervös väntan på nästa mål. Rocco och Lukas gick ut, Emir, Benkö och Martin kom in och här fick Coach Ringblom flytta runt lite spelare, bl a nämnda Alex och Anton. Även Cliff utgick, småskadad. Mattias byttes ut och in med f d skyttekung Christian Benkö.
I 75’ fick så City sin kanske största chans. Evvel tvingades syna gult efter en förseelse strax utanför straffområdet. Ett excellent frisparksläge, men Festim var på tårna och gjorde en riktigt bra räddning borta vid sin vänstra stolpe.
Benkö hade ett par lägen sista kvarten, som blev ganska grinig. Kvarten, inte Benkö, trots att han inte fick till avsluten riktigt. Istället skulle han spela huvudrollen i matchens sista skälvande sekunder. På en lång boll nickskarvade han från misstänkt offsideläge ner till en framstormande Anton, som fri med Citys duktige målvakt Robin Armandt iskallt rullade in 2-0 vid första stolpen. Vilda protester från City, men assisterande påstod sig ha stenkoll på att ”nummer 16 upphävde offsiden, trots att bollen var i luften länge”. Vän av ordning kan framhålla tvåmålsskytten Anton From som Man of The Match, men jag hade i det läget redan gjort mitt val.
Det var många som gjorde ytterst väl ifrån sig idag: Alex, Anton och Maltin är nämnda, Jonne är trygg och fördelar bollar på löpande band, Oskar säker i mittförsvaret, Festim tog revansch på Balkan-missödet, Luciano och Lukas stabila och ändå kreativa, Cliff, ja, det är Cliff – stannar inte för någon eller något. Och Rocco är stark och irriterande att ha emot sig, även om han inte fick någon riktigt het målchans. Ja, hela laget levererade idag och det var riktigt roligt att vara åskådare.
När huvuddomare Daniel blåste för full tid så var det många glada miner i bortabåset, precis som på supportersidan. Jag menar att det spelmässigt var 70-30 i LB-favör, chansmässigt minst lika tydlig dominans och det är en mycket stark seger att ta med sig till fortsättningen av division 3 Södra Götaland. Med det här spelet räds vi inga lag – kanske ska de andra lagen vara lite rädda…? På lördag kommer Hörby till Brovallen med 0 p och 4-12 i målskillnad och vårt LB07 vill ta rygg på Kulladal och de andra ovanför i tabellen. Kom dit på hemmapremiär så grillar vi en burgare eller korv och njuter av skönspel och tre poäng!
Forza LB!
Magnus Hinderot